Mål och resurser
Kommunen ska enligt kommunallagen använda målstyrning som metod för att leda verksamhet och ekonomi. Motala kommun tar varje år fram en mål- och resursplan, som innehåller budget och verksamhetsplan.
Hur fungerar målstyrning?
Målen ska syfta till att säkerställa det som lagen kallar ”god ekonomisk hushållning”. En god ekonomisk hushållning har en vidare innebörd än att ekonomin är i balans. Kommunens verksamhet ska dessutom vara ändamålsenlig och effektiv. Vi ska sträva efter att göra ”rätt saker” utifrån medborgares och kunders behov och önskemål. Kommunen ska också upprätthålla en hög kvalitet i förhållande till förbrukade resurser.
Målen ska peka på det som är viktigt att utveckla och förbättra. De ska vara en grund för utveckling av arbetssätt och för prioritering av resurser. De ska också ta sikte på kommunens finansiella ställning på både kort och lång sikt.
Hur mycket pengar finns och var kommer de ifrån?
Kommunen har cirka 3 miljarder kronor att genomföra verksamhet för varje år. Inom den ramen måste vi utföra verksamhet och hela tiden prioritera och jobba med omställning.
Kommunens största intäkt (60 %) är skatteintäkten. I Motala betalar vi 21, 70 kr i skatt för varje intjänad hundralapp. I övrigt kommer kommunens pengar från statsbidrag (18 %), bidrag (10 %), avgifter (6 %), försäljning (4 %) och hyror (2 %).
100 kronor i skatt till kommunen fördelas såhär:
Precis som alla kommuner i Sverige arbetar Motala med att titta på vilka prioriteringsbehov som finns och planera efter det.
2017 – 2030 ser vi att det, precis som i många andra kommuner, finns ett glapp mellan intäkter och kostnader. Det vill säga behoven hos våra medborgare är högre än vad kommunen kan prestera för de intäkter vi har.
För att få intäkter och kostnader i balans under dom här åren kan kommunen successivt höja skatten med totalt 5,05 kronor fram till 2030 och varje år prioritera och effektivisera. För att nå balans behöver vi kombinera dessa två i olika utsträckning
Kommunfullmäktige fördelar kommunens resurser till nämnderna. Fullmäktige beslutar om omfördelning utifrån förändrade behov och prioriteringar. Vid fördelning av resurser ska kommunfullmäktige beakta kommunens mål för god ekonomisk hushållning.
Nämnderna ansvarar inom sitt område för att det finns resursfördelningsmodeller. Modellerna ska vara anpassade för verksamhetens behov och att resursfördelningen vara avstämd mot de politiska målen.
Resursfördelningen och modeller som ligger till grund för denna ska varje år omprövas och vid behov revideras. Förvaltningen ansvarar för att ta fram förslag till modeller för resursfördelning och förslag till fördelning av de ekonomiska resurserna.
För varje enhet fastställer förvaltningen en ekonomisk ram enligt den resursfördelning som nämnden beslutat.
Grunden för målstrukturen är kommunfullmäktiges framtidsvision om Motala kommun. Det är viktigt att det finns en bred politisk samsyn om visionen. Visionen beskriver ett framtida önskvärt läge för kommunen och har ett perspektiv på 15-20 år.
Vision 2030: Motala – den öppna, stolta och nyskapande sjöstaden
Med utgångspunkt i visionen formuleras politiskt prioriterade områden som ska bygga på den politiska inriktningen i majoritetens valprogram dokumenterade i LUP. De prioriterade områdena utgör fokusområden för den lokala utvecklingen under mandatperioden och ska ha ett tidsperspektiv på minst två mandatperioder även om de bara är giltiga en mandatperiod.
Resultatmålen har ett fyraårigt perspektiv men ska vid behov kunna formuleras för varje år i mandatperioden. Gemensamma resultatmål enligt Lokala utvecklingsplanen (Lup) fastställs av kommunfullmäktige.
Resultatmålen bedöms via nyckeltal. Årsvisa målnivåer för nyckeltalen fastställs i samband med kommunfullmäktiges beslut om Mål och Resursplan. Resultatmål för nämnderna och kommunstyrelsens egna resultatmål fastställs inom områden som har identifierats i förvaltningens verksamhetsanalys.
Resultatmålen kan revideras under pågående mandatperiod. Målen och målnivåer för nyckeltal fastställs årligen i styrelsens och nämndens beslut om sin Mål och Resursplan.
Här hittar du aktuella prioriterade områden och resultatmål i Lokala utvecklingsprogrammet.
Till varje resultatmål finns ett eller fler så kallade smarta nyckeltal om följs upp i delårsrapport och årsredovisning. Nyckeltalen anger det specifika område som ska mätas och vilken nivå som ska uppnås.
SMART:a mål kännetecknas av att de är:
- Specifika: Målen pekar på ett specifikt område som ska förbättras
- Mätbara: Målen kan mätas genom nyckeltal som är objektiva och har vedertagna mätmetoder
- Accepterade: Målen har sin grund i ett konstaterat behov och kända och kommunicerade i organisationen
- Realistiska: Målen är möjliga att uppnå genom att åtgärder vidtas
- Tidssatta: Målen är tidsbestämda
Resultatmålen mäts genom att ett eller flera nyckeltal kopplats till målet. För varje nyckeltal fastställs vilka årsvisa målnivåer som ska uppnås för att nyckeltalet och därmed målet ska anses vara uppfyllt.
Mätmetoderna ska utformas på ett ska kunna genomföras på ett enkelt och tillförlitligt sätt. Metoder som grundar sig på bedömningar ska undvikas. När det är lämpligt kan ”etablerade” nyckeltal med fördel användas eftersom dessa möjliggör jämförelser med andra kommuner och organisationer.
Samordningsansvarig
För varje resultatmål ska kommunfullmäktige i Mål och resursplanen utse kommunstyrelsen eller någon av nämnderna att vara samordningsansvarig.
Detta innebär ett ansvar att samordna alla berörda nämnders arbete med målet, göra en samlad uppföljning och analys och föreslå en målnivå för nyckeltalen varje enskilt år och för hela mandatperioden.
Kommunens ekonomi är avgörande för vilken service kommunen kan erbjuda. I budgeten görs en plan för hur pengarna ska användas, och detta följs upp löpande under året.
Budgeten ska innehålla en plan för ekonomin för en kommande period av tre år, där budgetåret alltid är periodens första år. Med anledning av det nära sambandet mellan mål och medel kallas Motala kommuns budget Mål och resursplan. I Mål och resursplanen framgår hur mycket pengar kommunen kommer att få in under året och vad pengarna ska användas till. Den består bland annat av politiska prioriteringar, mål, resultat- och finansieringsbudget, driftbudget och investeringsbudget.
Kommunfullmäktige delar resultatmålen till alla de nämnder som ska bidra till måluppfyllelsen.
För varje resultatmål ska förvaltningarna ange övergripande aktiviteter i sina verksamhetsplaner. Tjänstemannaansvar för samordning av övergripande aktiviteter kopplat till de gemensamma resultatmålen följer det politiska ansvaret. Planeringsförutsättningar, mål och resursplan samt årsredovisning ska till sin struktur följa de politiskt prioriterade områdena. Delårsrapport och årsredovisning ska även inkludera uppföljning av innehåll och status avseende övergripande aktiviteter riktade mot varje resultatmål.
Förvaltningschef upprättar inför varje år, i dialog med nämnden/styrelsen, en verksamhetsplan.
I verksamhetsplanen anges övergripande aktiviteter för förvaltningen, i syfte att uppfylla politiskt antagna mål och det uppdrag som förvaltningen har enligt sitt reglemente. Verksamhetsplanen beslutas av nämnden/styrelsen i samband med fastställandet av Mål och
Resursplanen.
Förvaltningens övergripande aktiviteter bryts ner i aktiviteter på enhets- och medarbetarnivå.