Stöd till familjen
Här hittar du information om vilka insatser som kan erbjudas till familjer som behöver särskilt stöd.
1Utredning
Barn och ungdomar upp till 20 år utreds av socialsekreterare i barn- och ungdomsgruppen.
När en utredning inletts kring barnets behov ska denna genomföras skyndsamt, och får som längst ta fyra månader. Med utredning avses all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt för socialnämnden att fatta beslut i ett ärende. Under utredningstiden inhämtas information om barnet. En viktig del är också samverkan med andra instanser för att barnets behov ska tillgodoses.
Allt som kommer fram under utredningstiden sammanställs i ett beslutsunderlag som ligger till grund för beslut om eventuella insatser. Utredningen bedrivs enligt modellen BBiC (barns behov i centrum), och utifrån den utredningsplan som socialsekreterare upprättat tillsammans med familjen.
2Öppenvård
Öppenvårdsinsatser beviljas med beslut sex månader i taget. Insatserna riktas mot barnet/ungdomen och dennes familj. Insatsen följs upp regelbundet av socialsekreterare i barn- och ungdomsgruppen. Samtycke behövs från vårdnadshavare och ungdomen om hen är över 15 år. Beslutsfattare för insatsen är ansvarig socialsekreterare.
Kontaktperson
Kontaktperson erbjuds som insats till barn och ungdomar med behov av en stabil vuxenkontakt. Kontakttillfällen kan vara någon eller några gånger per vecka. Kontaktperson kan också utses för att medverka vid umgänge mellan förälder och barn. Syftet med insatsen är oftast att en ungdom ska få en stabil vuxenkontakt och hitta lämpliga fritidsaktiviteter.
Kontaktfamilj
En kontaktfamilj tar emot ett barn eller syskon en eller ett par helger per månad. Syftet varierar men oftast handlar det om att barnet ska få stimulans och miljöombyte samtidigt som föräldrarna ska få avlastning.
3Placering
En placering innebär att barnet/ungdomen bor någon annanstans än hemma hos sina vårdnadshavare. Placeringen följs upp regelbundet av socialsekreterare i barn- och ungdomsgruppen. Vården ska övervägas minst var sjätte månad av socialnämndens myndighetsutskott.
Det finns olika former av verkställighet av placeringsbeslut.
Familjehem
Familjehem är vanliga familjer som anmält intresse för att ta emot barn och ungdomar i sitt hem. För att bli godkänd som familjehem ska man ha utretts av socialsekreterare på socialkontoret, resurs- och placeringsgruppen. I utredningen ingår hembesök, intervjuer, referenser samt registerutdrag från socialtjänst, polis, kronofogden och i vissa fall försäkringskassan. Vid en placering matchas sedan barnet/ungdomen och familjehemmet utifrån bland annat behov och styrkor.
Som uppdragstagare till Motala kommun får man utbildning, stöd och handledning under tiden uppdraget pågår.
Jourhem
Placering i jourhem, är en placering av barn eller ungdomar i akuta situationer. Ofta bor barnet kvar kortare tid än fyra månader. Motala kommun har både kontrakterade jourhem och extra jourhem som anlitas vid behov.
Nätverkshem
Ett nätverkshem är ett familjehem där barn och familjehem är släkt eller att familjen ingår i ett naturligt nätverk till barnet. Enligt socialtjänstlagen ska en placering hos anhöriga eller andra närstående alltid övervägas.
Behandlingshem
Bedöms barnet/ungdomen ha ett större vårdbehov, där professionell personal behövs, finns alternativet att placeringen sker på ett s[ kallat behandlingshem.
Hem för vård eller boende (HVB) är ett hem som bedriver behandling, omvårdnad, stöd eller fostran. HVB kan exempelvis inrikta sig på missbruksproblematik eller rikta sig till ensamkommande barn. Dessa boenden kan vara privatägda, kommunalt eller kooperativt ägda och drivna av flera kommuner.
Statens institutionsstyrelse
Statens institutionsstyrelse (SiS), är en statlig myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård för vård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och missbruksproblem. SiS har akutplatser, utredningsplatser samt behandlingsplatser på sina institutioner. SiS tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård. Myndigheten har 24 särskilda ungdomshem med drygt 700 platser placerade över hela landet.
Ärendesamverkan
Gemensam rutin mellan förvaltningarna för uppföljning av barn/elever placerade externt. HÄR SAKNAS RUTIN
4Barncentrum
På Barncentrum arbetar socionomer som är anställda som behandlingssekreterare.
Barncentrum finns till för barn och unga mellan 0-18 år, föräldrar och anhöriga. Även anställda i kommunen som jobbar med barn och unga är välkommen att kontakta oss. På Barncentrum kan man bland annat få rådgivande samtal, delta i någon av våra stödgrupper eller delta i utbildning i form av exempelvis föräldrautbildningen Cope.
5Familjeteamet
Familjeteamet riktar sig till familjer med barn i åldern 0-18 år som behöver extra stöd för att få vardagen att gå ihop. Det vi erbjuder är hjälp till självhjälp, det vill säga att målet med stödet är att familjen ska få verktyg att klara av sin vardag själv. Här sker ett tätt samarbete med barnets skola och elevhälsa med kontinuerlig dialog under insatsens gång.
6Team neuropsykiatri
Team neuropsykiatri (tidigare Båten) har specialkompetens inom neuropsykiatriska diagnoser och hjälper familjer där neuropsykiatriska svårigheter skapar problem i vardagen. Här sker ett tätt samarbete med barnets skola och elevhälsa med kontinuerlig dialog under insatsens gång.
7Vuxencentrum
På Vuxencentrum har vi samlat stora delar av socialtjänstens öppenvård till vuxna. Här finns främst hjälp och stöd för dem som är över 18 år, men även stöd till barnfamiljer.
8MiniMaria
MiniMaria är en samordnad öppenvårdsmottagning mellan Motala kommun och Region Östergötland som vänder sig till unga upp till 26 år med skadligt bruk av alkohol, narkotika eller hasardspel. Utöver individuella behandlingsinsatser erbjuder vi även familjebehandling och stöd till anhöriga.
9Resursträffar
Resursträffar är en metod för nätverksmöten för att samla viktiga personer för en elev i behov av stöd för att må bra och klara sin skolgång. Skola eller socialtjänst tar oftast initiativ till en resursträff, men även vårdnadshavare kan bjuda in.
Sip, samordnad individuell plan
Sip är en förkortning för samordnad individuell plan och ska alltid upprättas när behov av samordnade insatser finns. En person kan bara ha en Sip oberoende av om personen befinner sig i öppen eller sluten vård.
Enheterna upprätta en individuell plan om personen samtycker till det. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Om personen tackar nej till Sip är parterna ändå alltid skyldiga att planera sina respektive insatser, på varsitt håll.
Rutin för samordnad individuell plan i Motala kommun
Nedan listas länkar till regionens hemsida med fördjupande information