Krisberedskap och krishantering

Allt säkerhets- och trygghetsarbete i kommunen ska ha en tydlig tyngdpunkt på förebyggande åtgärder. Människor, egendom, verksamhet, ekonomi, information, miljö och förtroende ska värnas.

I det förebyggande arbetet ingår:

• risk- och sårbarhetsanalyser
• åtgärder i verksamhetsplaner och övrig planering, kontinuitetsplanering
• utbildning och övning

I före-skedet ingår givetvis en omvärldsbevakning för att kunna upptäcka hot och risker.

När det inträffar en kris eller extraordinär händelse ska krisledningsstaben utgöra ett beslutsstöd för ledningen.

Ansvarsprincipen

Även i kris gäller ansvarsprincipen. Det betyder att respektive förvaltningschef/enhetschef ansvarar för sin verksamhet inför, under och efter extraordinära händelser och kriser. Det omfattar även samverkan med andra.

Glöm inte att informera kommunledningen om händelsen.

Krisledningsstab

I kommunen finns en central krisledningsstab. Staben ska utgöra ett beslutsstöd för ledningen i händelse av kris. Krisledningsstaben leds av en stabschef och består av sex funktioner. Var och en av funktionerna kan bemannas av en eller flera personer.

Stabens uppgifter i stort är att följa händelseutvecklingen, inhämta underlag för beslut, delge organisationen, följa upp, utvärdera, skapa och behålla en aktuell lägesbild, lämna beslutsunderlag till kommundirektör som fattar de strategiska besluten och anger målet för arbetet.

Staben bemannas av personal från den gemensamma ledningsförvaltningen.

Krisledningsstaben kan även agera utan att en extraordinär händelse inträffat.

Kriskommunikationsstab

Kriskommunikation är en stor del av krishanteringen. I krisledningen finns en kriskommunikationsstab som inkallas vid ett stort informationstryck efter beslut i krisledningsgruppen.

Krisstöd (Posom)

Posom är till för akut krisstöd vid händelser där många människor är berörda och där det vanliga nätverket och samhällets resurser inte räcker till. För internt krisstöd hänvisas till kommunens företagshälsovård.

Polis, räddningstjänst och kommundirektör är behöriga att kalla in Posom.

Krisledningsnämnd

Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden kallas in. Nämnden är i grunden kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunstyrelsens ordförande är ordförande i krisledningsnämnden. Nämnden har befogenhet att överta ansvaret från övriga nämnder om så behövs.

Efter krisen

När väl krisen/extraordinära händelsen är över ska man avveckla krisarbetet. Återgång till normalt läge ska göras successivt och under ordnade former.

Krishanteringen ska dokumenteras, utvärderas och sammanställas i en rapport. Den ska vara underlag till eventuella förändringar och förbättringar – vad lärde vi oss?

Avveckling

Avveckling och återgång till normalt läge ska göras successivt och under ordnade former.

Checklista för avveckling

• Bestäm vilken dag och tid arbetet i krisledningen ska vara avslutad.
• Informera samtliga berörda om att arbetet avslutas, dag och tid, och att verksamheten från den bestämda tidpunkten ska fortgå som normalt.
• Gör en åtgärdslista för avveckling.
• Bestäm datum för summering av erfarenheter.
• Utse någon att utvärdera och dokumentera arbetet.
• Se till att de som varit involverade i händelsehanteringen får ett avlastande samtal innan arbetet avslutas eller senast två dagar efter.

Kostnader

Det är viktigt att kostnader som uppstår under krishantering dokumenteras, bokförs och redovisas. Kostnadsredovisning ska ingå som en del i utvärdering av krishanteringen. I vissa lägen kan kommunen få ersättning för sina utgifter.

Utvärdering

Utvärdering av händelsen ska påbörjas så snart som möjligt efter det att man har övergått till normal verksamhet, dock senast 8 veckor efter händelsen. En eller flera personer ska utses att svara för utvärderingen.

Följande bör ingå i utvärderingen:

• Allt material (dokument, anteckningar, dagböcker, OH-bilder, blädderblock med mera) insamlas och katalogiseras.
• All personal som deltagit i ledningsarbetet intervjuas.
• Samverkande myndigheters och organisationers synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas så snart som möjligt.
• En analys av det genomförda arbetet tas fram med stöd av förd dagbok och övriga
  insamlade uppgifter.
• Förslag på revideringar i organisation, planer och åtgärdskalendrar/checklistor tas fram.

Analysen med slutsatser och förslag på förändringar och utvecklingsåtgärder redovisas till förvaltningsledningen/kommunledningen/kommunstyrelsen. Analysen delges samverkande såsom länsstyrelsen, kommunens verksamheter och andra berörda.

Det kan behövas utredningar, utvärderingar från en annan organisation för ett slutligt resultat.

Nämnden/kommunstyrelsen behandlar utvärderingen och beslutar om åtgärder.

Samverkan Östergötland är en gemensam strategi för samverkan i Östergötlands län. Den gäller före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser. Målet är att samverkan ska bidra till större säkerhet, trygghet och hälsa för de som bor, vistas eller verkar i Östergötland. Vid en större olycka eller kris gäller det att resurser används på ett ansvarsfullt sätt och att åtgärderna har största möjliga effekt.

Motala kommun representeras i det Regionala krishanteringsrådet av kommunstyrelsens ordföranden som samtidigt representerar andra mellanstora kommuner i länet. Säkerhetssamordnaren är kommunens representant i styrgruppen Regional samordningsfunktion.

Aktörer i Samverkan Östergötland

• länsstyrelsen Östergötland
• länets 13 kommuner
• polismyndigheten Östergötland
• Region Östergötland
• räddningstjänsten Östra Götaland
• försvarsmakten Militärregion Syd
• av händelsen berörd aktör